Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Integrationsblogg: Intressekonflikt om SFI-elevens bästa

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Att språket är en av de viktigaste integrationsnycklarna är nog de allra flesta överens om. Med kunskaper i svenska språket ökar möjligheterna till jobb och vidare studier. Därför är det viktigt att vi som ska hjälpa nyanlända in i samhället också hela tiden har deras behov i fokus.

Idag kan vi som anordnar SFI-utbildningar och Arbetsförmedlingen ibland ha olika uppfattningar om vilken väg en SFI-elev ska ta – här krävs ökad samsyn. Det har hänt vid flera tillfällen att en SFI-elev, bara någon vecka innan hen beräknas vara klar med kursen, fått besked av Arbetsförmedlingen om att hen ska påbörja en annan aktivitet – och därmed går miste om ett viktigt betyg. Det är väldigt synd.

I den kommun där jag jobbar med vuxenutbildning ska alla elever som är del i etableringen studera SFI på heltid, vilket innebär 30 timmar per vecka. Om en SFI-elev har egen försörjning kan hen välja att studera 15 timmar per vecka. Jag ser inget problem med det utan tycker det är rimligt. När eleven nått målet med kursen får hen ett betyg. Våra lärare följer noga elevens utveckling och har full koll på när eleven är klar med kursen och det är dags att göra det obligatoriska nationella provet.

Därefter fortsätter eleven till nästa SFI-kurs eller går vidare till att studera svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Vissa börjar jobba. Om en elev läser alla kurser inom SFI har hen ett funktionellt dugligt språk och kan hantera vardagliga situationer.

Bristande kommunikation

Så här ser det dock inte alltid ut. Det händer allt för ofta att en elev, som alldeles snart är klar med SFI-kursen, meddelar att hen måste sluta för att deras handläggare på Arbetsförmedlingen har bestämt att hen ska gå vidare till en annan aktivitet. Eleven förstår inte alltid vad som menas och vad som beslutats. Arbetsförmedlingen ger eleven ett besked två veckor innan den nya aktiviteten ska börja men det är som sagt inte alltid helt klart för eleven vad det innebär – och varför hen inte kan fortsätta sin språkutbildning hos oss på SFI.

Här upplever vi som SFI-anordnare en krock. Elever som snart ska få sitt betyg hindras av Arbetsförmedlingen som ser ett annat behov för eleven. Någon kommunikation mellan Arbetsförmedlingen och oss anordnare existerar inte. Arbetsförmedlingen äger elevens etableringsplan och ser hela individen och avgör om de anser att andra aktiviteter bättre leder till arbete. Och så kan det kanske vara – men – språk är makt och genom att behärska svenska språket på det sätt som kursmålen kräver kan eleven göra fler medvetna val och definitivt öka sina möjligheter att välja ett hållbart jobb.

Med hållbart menar jag arbete där personen kan utveckla både sig själv och sin arbetsplats, där personen fortsatt lär sig det svenska språket, där personen kan göra karriär, där personen kan påverka, växa och integreras – på riktigt. Alltså en rätt typisk arbetsplats som också du, jag och andra kan välja. Utbildning är makt och nyckeln till integration är språket.

Vuxenutbildningens uppdrag är mångfasetterat och i det första stycket i första kapitlet i Läroplanen för vuxenutbildningen kan vi läsa att ”Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.” Givetvis är det så att egenförsörjning är det yttersta målet, men jag menar att vi bygger ett hållbarare samhälle med människor, som på funktionell nivå, behärskar svenska språket.

Mer samarbete behövs

Här vet jag att många snarare menar att jobbet är nyckeln till språket. Kanske det? Men hur gör vi det tillsammans bäst för våra SFI-elever? Är det att kastas mellan läroplansstyrd utbildning i svenska för invandrare och Arbetsförmedlingens aktivitet? Varför inte kombinera både och? Kan vi inte börja prata med varandra – kommun och stat? Ingen av oss sitter med facit men samarbete är det bästa och mest hållbara samhällsbyggandet.

Under hösten 2015 tog jag flera initiativ till möten och samarbete mellan AF och Eductus. Det resulterade i att vi nu har en kontaktperson på Arbetsförmedlingen som vi kan vända oss till oavsett ärende. Ungefär var femte vecka kommer den personen till oss och träffar hela personalgruppen för SFI. Vid de mötena har vi alla möjligheter att fortsatt sträva efter samsyn för våra elevers bästa. Jag kommer fortsättningsvis driva frågan i samma riktning med elevens bästa i fokus.

Karin Billsten, skolledare på Eductus i Västerås