Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Integrationsblogg: Stolthet, glädje och enorm orättvisa

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Förra veckan arrangerades en ljusmanifestation för ensamkommande flyktingbarn här i Kristianstad. Som rektor fylldes jag med en enorm stolthet när jag fick veta att en av våra elever på Framtidsgymnasiet hade modet att gå upp på scenen och hålla ett fantastiskt tal till Sverige och dess invånare.

Vår elev, och en av hans kompisar, blev även intervjuade av Sveriges Radio P4. Det inslaget kan du lyssna på här.

Igår hände ytterligare en bra sak. En annan av våra elever fick sina fyra sista siffror. Tänk att fyra siffror kan betyda så mycket. För Mourad, som han heter, betyder de säkerhet, trygghet och framtid. Att kunna gratulera honom till det gjorde mig väldigt glad.

Men mitt i all glädje och stolthet finns också en annan sida. Många ensamkommande lever med vetskapen att de aldrig kommer att få dessa fyra siffror, och för dem betyder det osäkerhet, otrygghet och hjälplöshet. Barn och unga vuxna som får besked om att de måste lämna den trygghet de funnit försvinner ofta ner i ett mörker av hopplöshet och förtvivlan.

Denna förtvivlan kan vara så stark att de behöver vård. Vård i ett land där tyvärr allt för många människor saknar empati för vad som sker med dem. Ett land där en del människor kallar dessa barn och unga vuxna, som fått utvisningsbesked, för ”sådana där”. Det gör mig både arg och ledsen.

På Framtidsgymnasiet i Kristianstad har vi elever med väldigt olika bakgrund, på alla våra program. För oss är det extremt viktigt att hela tiden jobba med vår värdegrund, att förebygga och motverka utanförskap i alla dess former. Även på det personliga planet är det viktigt att ha med sig tanken om allas lika värde. Hemma försöker jag och min fru förmedla till våra barn att livet inte alltid är rättvist, men den orättvisa som många ensamkommande flyktingbarn får genomlida vill jag aldrig att mina barn ska få uppleva.

Vi som jobbar i skolan får ta del av mycket glädje och stolthet på nära håll, som när en elev håller tal på stadens torg eller får sina fyra sista siffror. Men vi får också se den dystra sidan. Som rektorer och lärare kanske vi inte kan påverka de politiska beslut som tas, men det vi kan göra är att jobba stenhårt med att forma framtida demokratiska samhällsmedborgare, som ser att alla människor har ett stort värde alldeles oavsett vad man heter, varifrån man kommer och vad man har varit med om.

Bo Berntsson
Rektor, Framtidsgymnasiet Kristianstad

#Framtidsgymnasiet #Integrationsblogg