Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

En tredjedel misslyckas – så får det inte vara!

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

ALMEDALEN ONSDAG

Har skolan blivit en plats där bara två tredjedelar lyckas? På onsdagsförmiddagen ordnade Lärarnas Riksförbund ett seminarium på temat ”Politiken sviker skolan – och en tredjedel av eleverna”.

I panelen fanns bland andra utbildningsminister Gustav Fridolin (Mp), Jan Björklund, partiledare för Liberalerna, Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén och AcadeMedias VD Marcus Strömberg.

Det finns ett antal metoder för att minska antalet elever som inte tar gymnasieexamen. På AcadeMedias skola LBS Kreativa Gymnasiet i Göteborg jobbar man just nu i ett projekt för att få så kallade hemmasittare att komma tillbaka till skolan, på AcadeMedias 26 IT-gymnasier och NTI-gymnasier runt om i landet tar idag 92% av eleverna gymnasieexamen. För några år sedan låg båda på rikssnittet.

Det händer för lite

Lärarnas Riksförbund har följt en årskull elever genom hela deras skolgång, från att de började årskurs 1 år 2005 till dess att de tog studenten 2017. De var från början 92 939 stycken. Våren 2017 borde i princip alla 92 939 tagit gymnasieexamen. Bara 66 014 av dem lyckades göra det. En tredjedel gjorde det alltså inte.

– Jag hoppas att vi kan hitta lösningar på systemnivå, vi behöver djupgående förändringar. Vi pratar idag om enskilda frågor, men det händer ju ingenting, säger Åsa Fahlén som inledning på seminariet.

De två politikerna Jan Björklund och Gustav Fridolin är till en början helt överens. Siffran, att en tredjedel av de som börjar skolan inte slutför den, är alldeles för hög.

– Det här är illa, det är samtidigt helt rätt fokus. Det är dock värre än det faktiskt låter här och nu, siffran har ju varit så här hög sedan 90-talet. Att så många misslyckas är otroligt mycket viktigare än mycket annat av det vi pratar om, vem som äger skolor har inte alls samma betydelse, säger Jan Björklund.

Resursfördelning viktigt

Han kritiserar därmed sig själv, han har ju varit utbildningsminister i åtta år under tiden som gått sedan 90-talet.

– Ja, jag vet det. Vi har fått kritik för att vi gjorde för mycket under min tid som utbildningsminister. Jag skulle vilja säga att den undersökning som Lärarnas Riksförbund nu tagit fram visar att vi gjorde för lite, säger han.

Gustav Fridolin är helt enig med Jan Björklund och Lärarnas Riksförbund om var fokus ska ligga.

– Det är det här vi måste prata om. Vi har vetat om det länge, nu är det oerhört viktigt att vi lyckas. Det handlar om tre saker, vi måste identifiera elever med problem tidigt, det handlar om resursfördelning där de som behöver resurser bäst också ska få dem, och det handlar ojämlikhet i den svenska skolan, säger Gustav Fridolin.

Diskussionen hamnar därmed direkt snabbt på en mycket konkret fråga, regeringens förslag om läsa-skriva-räkna-garanti och tidiga åtgärder. Barn med problem ska identifieras medan de går i lågstadiet, inte i högstadiet som nu när majoriteten av åtgärderna sätts in i nian. Systemdiskussionen lämnas för en mer konkret dito.

Inte fel att gå om?

Jan Björklund ifrågasätter i det sammanhanget den svenska skolans tanke om inkludering. De svenska grundidén är att alla ska gå tillsammans, ingen ska gå om klasser, ingen ska gå i särskilda klasser.

– Vi är unika i Europa här, i andra länder är det vanligt med specialundervisning och att elever går om en årskurs om de behöver det. I Sverige har vi åtgärdsprogram, i Finland har man åtgärder. Det gör att man lyckas bättre där, säger han.

Efter politikerna blir det en debatt mellan LO, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevkårer, AcadeMedia och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Även där är man överens om att frågan om att en tredjedel av alla som börjar i grundskolan inte går ut gymnasiet är oerhört viktig. De är däremot inte alls överens om hur frågan ska lösas. LOs vice ordförande Therese Guovelin ser förbud mot vinstdrivande företag som en av de viktigaste faktorerna för att motverka detta, medan företrädaren för en sådan, AcadeMedias VD Marcus Strömberg, tycker att ett utvecklat skolvalssystem med bred politisk förankring vore bättre.

– Skolsystemet i Sverige behöver en varsam renovering, man kan inte ändra på allt och tro att saker och ting blir bättre. Stora och snabba förändringar kan tvärtom göra det värre, vi måste jobba långsamt och tillsammans.

IMG_0641Många huvudmän med helt olika resurser

Ett problem som alla identifierar är att skolan idag har väldigt många huvudmän (alltså organisationer som har tillstånd att driva skolverksamhet). Efter kommunaliseringen av skolan fick kommunerna huvudansvar och alla 290 kommuner gör på sitt sätt. Till det kommer alla friskolor. Mångfalden bidrar till olikheter i den utbildning eleverna får. Några föreslår förstatligande av skolan som en lösning på det, andra, som Marcus Strömberg, samarbete mellan olika huvudmän.

– Anledningen till att Stockholms stad är Sveriges bästa skolhuvudman är ju att man har resurser att utveckla skolan, små kommuner och små fristående huvudmän kan inte alls göra samma saker som Stockholms stad kan. Jag är helt övertygad om att om vi huvudmän skapade gemensamma strukturer och gemensamma metoder, och om resurserna fördelades dit de verkligen behövs, skulle många av de elever som idag inte lyckas, lyckas, säger han.

Åsa Fahlén och Sveriges Elevkårers ordförande, Lina Hultqvist, är de som talar mest om lärarens betydelse för hur bra det går för eleverna. Lina Hultqvist:

– Vi vet att den viktigaste motivationsfaktorn för elever är tid med en engagerad och ämneskunnig lärare. Samtidigt är det självklart viktigt med att det finns stödresurser. Hur säkerställer vi att stöd som beslutas om på nationell nivå på riktigt når de elever som behöver stödet?

Lärarnas Riksförbund har tre förslag som de tror skulle öka andelen elever som går ut gymnasiet. Förslag som verkade tilltala hela panelen.

  • Staten måste styra resurserna dit de behövs
  • Stödinsatserna måste sättas in tidigt
  • Lärarna måste få rätt förutsättningar.

I den sista punkten ligger bland annat att lärarrollen måste renodlas, man föreslår där att skolan tar in andra yrkeskategorier som kan avlasta lärarna. Det är ett förslag som AcadeMedia också drivit.

Länkar

Här kan du läsa mer om LBS Kreativa Gymnasiet i Göteborgs arbete med att få hemmasittare att vilja komma tillbaka till skolan.

Vill du läsa mer om hur NTI-gymnasiet och IT-gymnasiet lyckades öka antalet elever som tar examen till 92 procent kan du göra det här.

#Almedalen 2018 #Marcus Strömberg #Skolpolitik