Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Det är allas vårt ansvar att eleverna lyckas

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

ALMEDALEN ONSDAG

– Vi behöver sluta göra bra saker för att i stället börja göra rätt saker utifrån vårt främsta uppdrag. Alltså vårt moraliska imperativ. Alla elever ska i mål!

Orden är Ellen Lindqvists, skolchef för IT-gymnasiet och NTI-gymnasiet med totalt 26 skolor runt om i Sverige.

Hon, och hennes kollega med samma titel, Sarah Stridfeldt, höll på onsdagsmorgonen ett seminarium om praktiknära forskning på politikerveckan i Almedalen. Seminariet handlade om att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund, frågan här var hur forskningen kan bidra till bättre måluppfyllelse.

NTI- och IT-gymnasierna har på några år gått från att ligga på rikssnittet när det gäller andelen elever som tar gymnasieexamen (ca 75 %) till 92 %.

Vårt ansvar att eleverna lyckas

– Varje elev som går ut utan en gymnasieexamen är ett misslyckande från vår sida, det måste vara vårt ansvar att se till att alla elever som vi tar emot också lyckas med sina studier, säger Sarah Stridfeldt.

Det projekt som gjort resan, från 75 till 92 % i mål, möjlig påbörjades 2013. Då bestämde man sig för ”Det vi gör, det gör vi tillsammans”. Målet var alltså inte att jobba med en enskild skola, här skulle en hel verksamhet med x skolor gå igenom samma resa. Tillsammans. Man läste in sig på forskning, vad är viktigt att fokusera på?

Alla NTI-gymnasier och IT-gymnasier skapade i början av projektet så kallade lärteam som leddes av skolornas förstelärare. Lärteamen hade i uppdrag att tillsammans arbeta för att så många elever som möjligt skulle nå målen. Det infördes på alla skolor vilket också skapade ett kollegialt lärande mellan rektorer. Det gjordes också till ett krav att alla skulle vika två timmar varje vecka för lärteamen. En viktig nyckel till framgång har vart att alla skolor och alla i hela styrkedjan, från huvudmannivå till rektorer och lärare, arbetat i samma modell och med månadsvisa uppföljningar.

Skaffa kunskap tidigt

– Vi byggde upp ett system för kontinuerlig uppföljning som gjorde att vi hade stenkoll på varje enskild elev. Vi gick från strategier till handling och det gav resultat, säger Ellen Lindqvist.

Den metod man använde var EWS, Early Warning System, som går ut på att tidigt identifiera problem och sätta in rätt åtgärder. Man flyttade också fokus.

– Vi gick från att fokusera på elevernas prestation till att i stället se på lärarens ansvar. Det är alltid skolans och lärarens ansvar att tillsammans förändra undervisningen på ett sådant sätt att varje elev når målen.

IMG_0142En viktig fråga är hur detta kan spridas till fler verksamheter.

– Vi vill gärna inspirera och påverka så att vår metod, som ju faktiskt fungerar, sprids utanför vår egen koncern, vi har utvecklat det inom AcadeMedia men jag hoppas att många fler vill använda den, vi vill ju att alla elever ska lyckas, inte bara de som går på våra skolor, säger Ellen Lindqvist.

Arbetet slutar dock inte nu. Alla elever ska i mål. 92% är långt över riksgenomsnittet. Men det saknas fortfarande åtta procentenheter för att nå målet ”Alla ska i mål”.

– Vi kommer ju inte att ge oss förrän vi faktiskt är där. Vi vet att det är otroligt svårt, men det spelar ingen roll, vi måste ju försöka. Vi måste tro på att det går. Allt annat är otänkbart, säger Sarah Stridfeldt.

Hela processen – så här gick det till

År 2013 hade NTI- och IT-gymnasierna en examensgrad för sina elever på 70 %. De dåvarande rektorerna Ellen Lindqvist och Sarah Stridfeldt såg tillsammans med sina rektorskollegor och verksamhetschef Christine Kastner Johnson att man gjorde mycket bra saker i skolan men den relativt låga examensgraden fick dem att resonera kring om de verkligen gjorde rätt saker. Tillsammans beslutade man sig för att skapa en systematik kring fyra olika strategier för ökad måluppfyllelse: betoning på formativ bedömning, organisatoriska förutsättningar för lärteam och kollegialt lärande bland pedagogerna, tydlig resursfördelning och användande av det proaktiva avstämningsverktyget Early Warning System, EWS, där pedagogerna markerar med olika färger hur eleverna ligger till i förhållande till undervisningen.

Strategier för genomförande

Med avstamp i Helen Timperleys och Dylan Wiliams teorier skapades lärteam som fick träffas regelbundet och utifrån en cyklisk lärsnurra diskutera, reflektera, utvärdera och pröva den undervisning man erbjöd och vilka effekter man kunde se av detta. Ellen Lindqvist sammanfattade under onsdagens Almedalsseminarium strategin på följande vis:

– Vi måste gå från att göra bra saker till att göra rätt saker. Alla ska i mål.

Inför läsåret 2016/17 insåg man att arbetssättet var implementerat i organisationen – men hur kunde man veta att det fungerade? Tillsammans med Skolforskningsinstitutet beslutade man sig för att kartlägga området proaktiv avstämning ordentligt och få svar på frågorna kring hur EWS faktiskt fungerar i praktiken. Man upplevde att det fanns en viss utmaning i samsyn och man ställde sig frågorna: Hur används systemet? Finns det någon diskrepans mellan hur det var tänkt att användas och hur det faktiskt används? Hur ska vi använda det fortsättningsvis? Genom intervjuer med de olika inblandade grupperna kunde man dra slutsatsen att det som avgör hur man tänker och agerar i avstämningsverktyget är den skillnad i inställning man har som lärare. Detta fick ligga till grund för det fortsatta arbetet med EWS. Man konstaterade att systemet för arbetet fanns, men att man behövde komma fram till hur man skulle enas.

Från det generella till det specifika

Efter denna inledande ansats till forskningskoppling i NTI/IT-gymnasierna har flera forskningsprojekt satts igång. Tillsammans med Göteborgs Universitet startades Learning Studies där man systematiskt undersökt undervisningens kritiska aspekter och frågan “Vad är det eleven kan när vi säger att hen kan?” Tillsammans med Ifous och Åsa Hirsch på Jönköpings Universitet kommer man också påbörja aktionsforskning i klassrummet för att undersöka hur man kan använda digitalisering som en hävstång för att nå en större spridning. I ULF-projektet har man, i ett samarbete med Rise, fått möjlighet att starta en pilotstudie på IT-gymnasiet i Uppsala för att undersöka vad en Makerspace-miljö kan ge eleverna. Sammantaget har det nu skapats strukturer för ett systematiskt beforskande i klassrummet i syfte att mäta, följa upp och förstå vad som faktiskt har effekter i elevernas utbildning.

Men hur får man som rektor till det här då? Man måste skapa organisatoriska förutsättningar så att lärarna får möjlighet att arbeta tillsammans. Klassrummet ska inte vara den “svarta boxen”. För att skapa det livslånga lärandet för eleverna måste lärarna få möjlighet att resonera och förstå vad det är de faktiskt gör som ger effekt.

På frågan om denna implementering stötte på problem kunde dåvarande utbildningsdirektör Christine Kastner Johnson (som satt i publiken under seminariet) beskriva hur denna kulturförändring verkligen inte var ett enkelt uppdrag. Det handlade om att vända ansvarsfrågan till sig själv (lärare, rektorer och andra utbildningsansvariga). ”Om eleven inte går i mål är det hela styrkedjans fel” var det moraliska imperativ som man förhöll sig till. Målet måste vara att alla elever som tas in kommer i mål med fullständig gymnasieexamen, menar Sarah Stridfeldt.

Hur gick det?

Så hur har det då gått? Och vad ser Sarah Stridfeldt och Ellen Lindqvist när det gäller framtiden? NTI- och IT-gymnasierna har gått från 70% elever som uppnått gymnasieexamen år 2013 till 92% år 2018. Båda skolcheferna beskriver att detta förhållningssätt har kommit för att stanna och uttrycker att de ser det som att “vetenskapen ligger som ett paraply över allt”. När lärarna i Learning Studies-projektet fick åka till Japan och beskriva sitt arbete kom de tillbaka och beskrev att de kände sig som “hippies” i det internationella samtalet kring “hur man som pedagog vet att det man gör verkligen fungerar”. De japanska kollegorna hade svårt att förstå att vi i Sverige inte undersöker och diskuterar den pedagogiska praktiken. Sarah menar att vi idag vet att de största skillnaderna i utbildning mellan elever kan finnas mellan elever på en och samma skola och att detta gör det än mer viktigt att “starta hemma”, skapa strukturer, se till att alla jobbar mot samma mål och jobba mer centraliserat.

Goda råd

Seminariet avslutades med goda råd till andra skolor och huvudmän som vill starta en liknande process.

Håll i, håll ut, håll om – förändring tar tid och det har tagit fem till sju år att göra denna förflyttning i ansvarstänk och reflekterande, säger Ellen Lindqvist.

– Praktiknära forskning innebär att vi inser att kunskap är färskvara och då behöver vi vara kritiska och titta på vad vi gör för att vi ska bli bättre, avslutar Sarah Stridfeldt.

#Almedalen 2018 #Ellen Lindqvist #IT-Gymnasiet #NTI-gymnasiet #Sarah Stridfeldt