Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

#Skolvalet – Liberalernas dag på AcadeMedias webb

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Idag svarar Liberalerna på AcadeMedias sju frågor inför riksdagsvalet i september.

Alla partiers svar publiceras i sin helhet, de får alltså prata till punkt. Vi tycker att det finns en demokratisk poäng i det.

Vad vill ni göra för att stärka förskolan?

Förskolan ska vara tillgänglig för alla och ha ett lärande perspektiv. Förskolan ska erbjuda barn en trygg omsorg och är viktig för att stimulera barns utveckling. Förskolans kompensatoriska uppdrag ska stärkas. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de slutar förskolan. Även om förskolan inte ska vara någon skola så är det viktigt med ett lärande perspektiv. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan. Detta betyder särskilt mycket för barn till utrikesfödda. Deras språkutveckling går snabbare och de klarar grundskolan bättre om de går i förskolan. Alla barn i förskolan ska ha rätt till modersmålsstöd. Alla förskolegrupper ska ledas av en högskoleutbildad förskollärare som har det pedagogiska ansvaret. Allt fler föräldrar arbetar på udda arbetstider. Det är viktigt att det finns barnomsorg på obekväm arbetstid för föräldrar som behöver det på grund av arbete och familjesituation. I dag har barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar rätt till 15 timmar i veckan på förskola. Liberalerna vill att det ändras till 30 timmar i veckan. Skolinspektionens tillsyn över förskolan, med fokus på kvalitet och måluppfyllelse, ska stärkas genom att inrätta en nationell förskoleinspektion. Alla föräldrar ska ha rätt att välja förskola för sina barn finansierad med en förskolepeng som följer barnet till den förskola som väljs. För att underlätta valet ska kommunen administrera en gemensam kö och ge god information om förskolorna i kommunen på flera språk. Alla landets kommuner ska införa ett aktivt förskoleval.

Förskolan har betydelse för integrationen men barn med utländsk bakgrund går i förskolan i mindre utsträckning än andra barn – vad vill ni göra för att få fler barn att gå i förskolan?

Förskolan spelar en viktig roll för barns lärande och språkutveckling. Barn som gått i förskolan har lättare att klara skolan. Förskolan är bra för alla barns lärande och språkutveckling och fyller en särskilt viktig roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Liberalerna har därför föreslagit införandet av en obligatorisk språkförskola för alla nyanlända barn och barn till nyanlända från tre år. Barnen ska delta i förskoleverksamhet minst 15 timmar i veckan. Därutöver vill Liberalerna att förskolans läroplan ska, liksom i dag, lyfta fram betydelsen av modersmålsstöd men läroplanen ska tydligare än i dag betona barnets språkutveckling i svenska språket. Kommuner ska arbeta uppsökande för att få fler nyanlända barn/barn till nyanlända, oavsett ålder, till förskolan.

Vill ditt parti behålla det kommunala ansvaret för skolan eller ska ansvaret lyftas till statlig nivå? Motivera gärna.

Liberalerna vill att staten ska vara huvudman för skolan så att den blir mer nationellt likvärdig. Kommunaliseringen av skolan i början på 1990-talet var ett misslyckande. Sedan dess har kunskapsresultaten fallit och lärarnas status sjunkit. Statens roll är att sätta upp mål för utbildningen, men staten styr i dag inte över hur målen ska nås. Det fungerar inte med delat ansvar mellan stat och kommun. Därför ska staten ta över huvudansvaret för skolan. Staten ska vara arbetsgivare för lärarna, finansiera undervisningen och utforma ett nationellt utvärderingssystem för likvärdighet.

Hur vill ni säkerställa att Sveriges ungdomar får rätt till en likvärdig utbildning?

Svensk grundskola sätter in särskilt stöd relativt sent. För att höja kunskapsresultaten och likvärdigheten är det centralt att detta ändras och att elever som riskerar halka efter får stöd så tidigt som möjligt. Tidig uppföljning med bedömningsstöd, skriftliga omdömen, betyg årskurs fyra och nationella prov är dock en förutsättning för tidiga insatser. Fler speciallärare och specialpedagoger bör anställas i lågstadiet och det ska ges större möjligheter till särskilda undervisningsgrupper. De nationella prov från årskurs 3, som Alliansregeringen införde, och bedömningsstöd från årskurs 1 ger goda möjligheter att snabbt upptäcka i vilka ämnen eleven bör få mer stöd. De nationella proven ska digitaliseras och rättas externt för att säkerställa likvärdighet och rättvisa betyg Liberalerna vill att grundskolan ska vara tioårig och att starten sker vid sex års ålder genom att förskoleklassen blir det första året i ett fyraårigt lågstadium. Endast lågstadielärare ska vara behöriga att undervisa där. De förskollärare som idag arbetar i förskoleklassen ska ges möjlighet att vidareutbilda sig till lågstadielärare. Ett återförstatligande av skolan skulle ytterligare förbättra likvärdigheten.

Christer Nylander, Liberalernas utbildningspolitiske talesperson.
Christer Nylander, Liberalernas utbildningspolitiske talesperson.

På vilket sätt vill ditt parti förstärka lärarnas möjlighet att göra ett riktigt bra jobb?

Skickliga och entusiastiska lärare med god löneutveckling, bra arbetsvillkor, stor auktoritet och tydliga befogenheter i klassrummet är en avgörande faktor för att höja resultaten i skolan. Läraryrkets status har dessvärre sjunkit under lång tid, bland annat för att huvudmännen inte värdesatt de utbildade lärarnas kompetens efter kommunaliseringen 1990. OECD har i en rapport om skolan i Sverige visat att lärarnas löner i Sverige är extremt sammanpressade och att det i stort sett inte sker någon löneutveckling under hela yrkeskarriären. Skolornas huvudmän måste ta ansvar för att differentiera lönerna och se till att skickliga lärare ges en god löneutveckling. Lärarlegitimationen, som infördes under Alliansens regeringstid på Liberalernas initiativ, ska utvecklas. Den nuvarande utformningen innebär att lärarna har rätt att få en tjänst hos en skolhuvudman samt ges rätten att undervisa och sätta betyg. Det är en alltför generell rättighet. För att öka undervisningens kvalitet bör huvudprincipen vara att lärarna endast ska kunna undervisa och sätta betyg i de ämnen de har legitimation i. Liberalerna vill införa ett års vidareutbildning i ämneskunskaper på universitet för alla lärare inom grundskolan och gymnasiet. Den ska avse legitimerade lärare och under utbildningen erhålls 80 procent av ordinarie lön, vilket motsvarar det som förr kallades ”tjänstledighet med B-avdrag”. Tilliten till professionen i skolan måste stärkas. Läraren är skolans viktigaste resurs. Därför är det viktigt att läraren får använda sina pedagogiska kunskaper och inte ständigt känna sig jagad av elever och föräldrar som lägger sig i undervisningen. Skollagen måste förtydligas så att det tydligt framgår att lärarna bestämmer över undervisningen. För elever i skolor i utanförskapsområden – områden där arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg – är utmaningarna extra stora. De elever som har de sämsta förutsättningarna ska ha mer ekonomiska resurser, men också möta de skickligaste lärarna och rektorerna. För att uppmuntra lärare och rektorer att söka sig till tjänster i skolor i utanförskapsområden ska dessa ges bättre löne- och arbetsvillkor. För att motverka lärarbristen måste lärarnas karriärmöjligheter stärkas utöver förstelärarna och särskilt gäller det ämneslärarna där de framtida bristerna är som störst. Huvudlärare inrättas i alla ämnen och att en huvudlärare ska ha en lön på 5000 kronor per månad mer än för övriga lärare. Huvudläraren ska finnas i låg- och mellanstadiet i ämnen där det förekommer nationella prov och i samtliga ämnen på högstadiet och gymnasiet. Därutöver vill Liberalerna reformera lärarutbildningen.

Vuxenutbildningen är helt central för individen och samhället, hur vill ni utveckla och satsa på det livslånga lärandet?

Varje människa ska ha så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sina kunskaper och färdigheter under hela livet. Därför krävs inte bara en bra skola för barn och ungdomar, utan också en väl utvecklad vuxenutbildning. Fler måste få möjlighet att omskola sig eller förbättra sina grundkunskaper. På så sätt får fler nya chanser i livet. För att öka kompetensen i Sverige och se till att fler kommer ut på arbetsmarknaden vill Liberalerna fortsätta att bygga ut den framgångsrika Yrkeshögskolan med ännu fler platser. Yrkesutbildningar spelar en viktig roll inte minst för att nyanlända ska komma i arbete. Som ett alternativ till regeringens förslag om det alltför byråkratiska konceptet Regionalt Komvux vill Liberalerna införa en yrkesutbildning för vuxna motsvarande gymnasial nivå med stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande, yrkesskola, med yrkeshögskolan som modell. Liberalerna vill att alla ska ha rätt att läsa in grundläggande och särskild behörighet på Komvux. Liberalerna vill fortsätta arbetet för bättre matchning och kompetensutveckling på arbetsmarknaden. Genom skattelättnader vill vi uppmuntra arbetsmarknadens parter att bygga upp individuella kompetenskonton att använda vid vidareutbildning och omskolning. För att stimulera framväxten av ett allt längre arbetsliv vill Liberalerna se över åldersgränserna i studiemedelssystemet i syfte att höja dessa. Samtidigt är det viktigt att lånedelen betraktas som ett lån för kompetensutveckling som inte skrivs av vid en viss ålder. Liberalerna föreslår därför att framtida studielån inte ska kunna skrivas av vid 68 års ålder och i det avseendet jämställas med andra lån.

liberalerna_blaklintsblaIdag kan Arbetsförmedlingen handla upp en typ av utbildning samtidigt som kommunerna får ökade anslag för samma slags utbildning. Hur ser ni på fördelningen av utbildningar i AFs respektive kommunens regi?

Liberalerna vill genomföra omfattande förändringar av Arbetsförmedlingen där ett stort antal tjänster kommer att upphandlas av privata aktörer. Vi ser gärna att kommuner samverkar för att upphandla eller certifiera utbildningsföretag så att elever får ett större utbildningsutbud att välja på.

Bakgrund

Den 9 september går Sverige till val. När väljarna får peka ut sina viktigaste frågor är skola och utbildning topprankade. Inte så konstigt – skolan har alltid varit viktig för svenska väljare, och utmaningarna med lärarbrist, sjunkande kunskapsresultat och färre elever med gymnasiebehörighet har varken undgått de politiska partierna eller väljarna. Och ska staten ta större ansvar eller sköts skolan bäst på lokal nivå?

Vi ställde sju frågor till riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner. Frågor som spänner från förskola till vuxenutbildning. Deras svar hittar du här på www.academedia.se under hashtaggen #skolvalet. Varje måndag från den 9 juli till den 27 augusti publicerar vi en ny artikel med respektive partis svar. Vi satte ingen gräns för hur långa svaren fick vara, varje parti får tala till punkt. Vi tycker att det finns en demokratisk poäng i det.

I riksdagen håller partierna sina anföranden efter storleksordning, det största partiet börjar och det minsta partiet avslutar, och vi gör på samma sätt:

#Skolvalet