Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Kris

×

Vid akut risk för liv eller hälsa – ring alltid först 112.

Krisledning AcadeMedia

Paula Hammerskog
073 334 87 50
Paula.hammerskog@academedia.se

Rutiner vid en kris/allvarlig händelse

  1. Ring din närmaste chef.
  2. Börja dokumentera det som hänt/händer.
  3. Informera AcadeMedias krisledning via telefon, sms eller mail. Försäkra dig om att meddelandet är mottaget.
  4. Samla fakta om händelsen och dokumentera kontinuerligt.
  5. Analysera situationen, till exempel möjliga och troliga händelseförlopp. (Vad kan vi göra själva? Vad behöver vi hjälp med?)
  6. Arbeta tillsammans med segmentets eller AcadeMedias krisledning. AcadeMedias krisledning måste alltid vara informerad.

”Vi som värnar systemet måste vara dess främsta kritiker”

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Sedan en dryg månad tillbaka är Alice Teodorescu Måwe chef för samhällskontakter på AcadeMedia. För många är hon känd som skribent och opinionsbildare, hon har bland annat varit politisk redaktör på Göteborgs-Posten och är kolumnist i Smedjan, Affärsvärlden och Fokus.

De första veckorna på AcadeMedia har hon ägnat åt att lära känna organisationen.

– Jag har fått möjlighet att samtala med många kollegor med skilda ansvarsområden, vilket har varit både lärorikt och inspirerande! Jag har slagits av det starka engagemang och den värme som finns inom organisationen, det genuina intresset för hur svensk skola bättre ska tillgodose alla barns och elevers rätt till god utbildning, kunskap och utveckling utifrån sina förutsättningar, säger hon.

Debatten om skolan är intensiv. Regeringen har presenterat flera nya förslag till ändringar i skollagen och de politiska utspelen avlöser varandra.

Vilken är din övergripande bild av skoldebatten, nu när du följer den lite mer från insidan?

– Debatten om huvudmannaskap och vinst är sannerligen het och polariserad. Å ena sidan utmålas friskolorna som orsaken till många av skolans problem, å andra sidan vill man slopa köerna till friskolorna för att fler ska få chansen att gå i dem. Skolan har många utmaningar som kräver politisk handlingskraft, som att alldeles för många elever går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet, att det råder brist på behöriga lärare och att det på många håll brister i trygghet och studiero.

-Att dessa problem skulle bero på att 15 procent av landets elever går i fristående grundskolor är inte en seriös hållning. För mig är det tydligt att Socialdemokraternas offensiv mot friskolorna snarare handlar om retorik än att hitta lösningar på uppenbara problem. Jag tycker att det är ett svek mot alla landets elever.

Vilka perspektiv saknar du i skoldebatten?

– På Socialdemokratiska ungdomsförbundets klassiska valaffisch från 1948 står en uppgiven springpojke i förgrunden och sneglar mot tre glada studenter. ”Begåvad men fattig – ge honom lika chans”, står det att läsa. Det är ett budskap som gör anspråk på rättvisa, meritokrati och på ett ideal om att ingen på grund av sin bakgrund eller sina föräldrars bakgrund ska tvingas förbli vid sin läst. Jag saknar detta perspektiv i dagens uppskruvade debatt som helt stirrar sig blind på varifrån människor kommer, inte vart de är på väg.Bild på valaffisch från 1948

-För mig handlar det fria skolvalet om rättvisa och om att placera makten så nära individen som möjligt. De förslag som nu ligger på bordet skulle resultera i att makten flyttas från föräldrarna och eleverna, till anonyma tjänstemän och kommunpolitiker. Det fria skolvalet uppstod inte i ett vakuum, det kom till för att människor upplevde stor vanmakt och ofrihet. En tillbakagång till ett sådant system skulle slå hårt mot individens frihet och egenmakt.

-Därtill saknar jag en initierad diskussion om skolans innehåll, det vill säga det som är avgörande för att skolan ska förmå fullgöra sitt kompensatoriska ansvar, bilda och utbilda och därigenom lägga grunden för de färdigheter som är en förutsättning för livslångt lärande, högskolestudier och yrkesskicklighet. Det handlar dels om att lära ut ren kunskap men också om att fostra självständigt tänkande individer som bidrar till samhället, och som förstår vikten av ansträngning och uthållighet.

Ett av de nya förslagen från Socialdemokraterna handlar om att skolor ska verka för en allsidig social elevsammansättning. Hur ser du på det förslaget?

-Det som framför allt slår mig är deras ovilja att konkretisera hur skolor ska jobba för detta. Svaren från skolministern har inte direkt varit glasklara kring vilka metoder som ska användas.

-När jag började förskoleklass kunde jag knappt ett ord svenska. Men jag marinerades snabbt i språket i en klass där jag var den enda nyanlända. Givetvis hade det betydelse för mina möjligheter att lära mig språket och att integreras. Att mina förutsättningar skiljer sig mycket åt mot de som råder för den som kommer ny till Sverige i dag, och hamnar i en skolmiljö där få talar svenska, är givet. Att många skolor idag är segregerade, som ett resultat av en misslyckad integrationspolitik, drabbar därmed barns och ungas framtidschanser, vilket är djupt problematiskt. Men vägen ur detta kan aldrig gå via kvotering, bussning eller tvång, det är i mina ögon principiellt fel och leder till än mer orättvisa och diskriminering.

-Elever i den svenska skolan ska inte reduceras till representanter för någon grupp. De befinner sig i skolan i sin egenskap av elever, inte som judar, rumäner eller somalier, överklass- eller arbetarklassbarn. Ett barn som ansträngt sig för att integreras ska inte för att uppnå mångfald betraktas som något annat än svensk, annars ger vi upp idéen om att integration är möjligt.

Fristående grundskolor har en högre andel elever med välutbildade föräldrar än kommunala skolor. Är det ett problem, och vad kan man i så fall göra åt det?

– Det är ett problem att inte alla elever gör informerade val, därför vore ett obligatoriskt skolval bra. Det är också ett problem om det i allt högre grad krävs välutbildade föräldrar för att klara skolan. Men att det ser ut såhär, det vill säga att välutbildade eller engagerade föräldrar föredrar friskolor framför kommunala, kan inte friskolorna beskyllas för. Och lösningen är inte att försvåra för friskolor och begränsa människors valmöjligheter. Sverige behöver fler skolor av hög kvalitet, oavsett huvudman, inte färre.

Från en del håll riktas kritik mot dagens system med friskolor och fritt skolval. Är all kritik fel eller missriktad, eller finns det fog för delar av kritiken?

– En reform som har 30 år på nacken behöver givetvis ses över och anpassas efter de samhällsförändringar som skett. Vi som värnar systemet måste också våga vara dess främsta kritiker. Ett exempel är de så kallade glädjebetygen som jag tycker att man bör ta på allra största allvar. När felaktiga betyg sätts underminerar man legitimiteten i systemet, ger eleverna en falsk bild av den egna kunskapen samtidigt som det får orättvisa konsekvenser i relation till andra studenter vid intag till högre studier.

Moderaterna har nyligen föreslagit att alla friskolor måste uppfylla hårda kvalitetskrav för att få dela ut vinst, hur ser du på det förslaget?

– Jag tycker att det är ett ypperligt förslag. I grunden är det sunt att vi diskuterar hur skattebetalarnas pengar används på alla områden, varför den som vill göra vinst först måste leverera mätbar kvalitet. Det borde vara självklart, liksom det borde vara självklart att den aktör som slösar med skattebetalarnas pengar, som trots resurser inte levererar resultat, gör sig skyldig till samma fel. Exakt hur dessa kvalitetskrav ska utformas får experter titta närmare på, men det finns exempel i andra länder att inspireras av. I Nederländerna får till exempel skolor som uppvisar mätbart låg kvalitet genomgå fördjupade granskningar, och om inte kvaliteten höjs stängs skolorna.

Avslutningsvis, vad ser du som din främsta uppgift i rollen som chef för samhällskontakter på AcadeMedia?

– Skolan är av central betydelse i ett välfungerande samhälle, men skolan verkar inte i ett vakuum utan påverkas i allra högsta grad av den kontext den befinner sig i. Att verka inom skolans värld är ett privilegium med vilket stort ansvar följer. Dialogen mellan skolan och det omkringliggande samhället behöver bygga på respekt och en genuin vilja att åstadkomma förbättring. Jag hoppas kunna bidra med kunskap och insikter som jag samlat på mig under ett drygt decennium inom opinionsbildning och journalistik och på så vis skapa förståelse för de processer som sker i samhället.

Vill du komma i kontakt med Alice Teodorescu Måwe? Mejla på alice.teodorescu@academedia.se.