Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

AcadeMedias skrivregler

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Så här når du fram när du skriver

Syftet med nästan alla texter är att förmedla antingen information eller en känsla. För att sådana texter ska fungera gäller det att använda språk som är lätt att förstå innehållsmässigt och som innehåller så få störningsmoment som möjligt.

Alla språk, även svenska, utvecklas och förändras hela tiden. Sådant som var självklart för 50 år sedan är begripligt men konstigt i dag, sådant som känns helt fel i dag kan vara självklart om några år. Inom AcadeMedia ska vi anstränga oss för att använda ett språk som alla förstår. Vi ska anstränga oss för att skriva så korrekt svenska vi kan. Därför har vi skapat dessa skrivregler, som egentligen är en blandning av regler och tips. Vi tar upp de vanligaste problemen och ger en hel del råd om hur man undviker dem.

Ditt mål med det du skriver är förmodligen att nå fram med det du vill ha sagt. Följer du dessa regler och tips ökar förutsättningarna för att du ska lyckas.

Vill du ha hjälp med en text får du gärna höra av dig till kommunikationsavdelningen. Den som i första hand hjälper till med detta är Andreas Hägg, kommunikatör och webbansvarig, som är en van skribent, och tycker att det är lika roligt med svåra frågor, som vanliga frågor om exempelvis särskrivningar. Hör alltså gärna av dig om du behöver råd, skrivhjälp eller vill studsa en text innan du skickar den.

Börja med det viktigaste, och gör det enkelt

Samla inte för mycket information i en och samma mening utan dela hellre upp informationen enligt principen en tanke – en mening. Framhåll gärna det viktiga och lägg det i början av meningen. Låt också gärna huvudverbet (träffar i exemplet nedan), som talar om vad någon gör eller vad som händer, komma tidigt i meningen:

Elevrådets styrelse träffar rektor och ytterligare en representant från skolans ledning regelbundet under året.

Eller om vi använder den första meningen i detta dokument som exempel. Den lyder så här:

Syftet med nästan alla texter är att förmedla antingen information eller en känsla.

Det viktigaste kommer först. Det är bättre än att skriva:

Nästan alla texter har som syfte att förmedla antingen information eller en känsla.

Skriv aktiva meningar

Texter som skrivs i passiv form uppfattas ofta som mer svårlästa, byråkratiska och lite distanserade. Skriv därför alltid med aktiva verb.

Tala om vem det är som gör något. Vi skriver alltså hellre undervisar som är aktivt, i stället för undervisas, som är passivt. Ett exempel på en aktiv mening är: Vi fattade beslut om att... Skriv alltså i så hög grad som möjligt bara aktiva meningar och undvik motsatsen: Beslut fattades om att...

Ett exempel på när passiv form är ett bra skrivsätt är: Varning! Dörrarna stängs automatiskt. Det är ju oväsentligt eller självklart för mottagaren vem som agerar eller om något sker automatiskt.

Akta dig för substantivsjukan

Ett annat sätt att göra texter svårlästa är att göra substantiv av verb, så kallad substantivering. När man gör om verb till substantiv måste man lägga till ett innehållstomt verb i meningen, det blir alltså fler ord helt i onödan.

Vi skriver alltså Projektgruppen ska kartlägga behovet, vi skriver inte Projektgruppen ska genomföra en kartläggning av behovet. Den första meningen med ordet ”kartlägga” är kort och enkel, den andra är opersonlig och innehåller onödigt många ord. Skillnaden ligger i formuleringen ”genomför en kartläggning”.

Här är några exempel på vanliga substantiveringar:

Undvik: Skriv hellre:
vara i behov av behöva
framlägga förslag föreslå
utföra en kontroll kontrollera
fatta beslut om besluta
genomföra en utredning utreda

 

Stor och liten bokstav – lite snårigt men fullt hanterbart

Namn skrivs med stor första bokstav (versal). Vi skriver Vittra, Maria, Skolverket, Malmö kommun och Hemsöborna. Stor bokstav används också i direkt anföring efter kolon. Det gäller även replikliknande utsagor utan citattecken:

Svaret kom direkt: ”Vi har gjort ett misstag.”

Som en känd person uttryckte det: Att vara eller inte vara, det är frågan.

Namn/ord som inleds med stor bokstav:

Mellansverige, Storstockholm, Sydamerika, Berlinmuren, Enköpingsbanan, Frödingdikter, Mozartinspirerad, New York-tidning, Norrlandsfrågan, Sundsvallsområdet, Storstockholmsregionen, Östersjötrafiken.

Titlar på böcker, skrifter, betänkanden, skådespel och liknande skrivs med stor bokstav bara i första ordet:

Demokrati och makt i Sverige, Det sjunde inseglet, En midsommarnattsdröm, Röda rummet.

Ord som skrivs med liten begynnelsebokstav (trots att man kanske tror något annat):

kalmarit, göteborgare, turk, alban, finländsk, stockholmsk, regeringen, riksdagen, polisen, kommunfullmäktige, tingsrätten, skollagen, nationella prov, elevhälsan.

Ämnen och program skrivs med liten bokstav. Det heter alltså samhällsprogrammet, liksom matematik, och spanska. I rekryteringsannonser skriver vi alltså att vi söker en lärare i engelska och historia till samhällsprogrammet.

Förkortningar – skippa dem om det går

Det bästa är alltid att skriva ut alla förkortningar, även sådana som är relativt vanliga. Handlar det om långa namn eller uttryck som ofta förkortas kan man vid första tillfället skriva ut hela namnet, och lägga till förkortningen inom parentes. Därefter skriver man bara förkortningen. Huvudregeln är dock alltid att skriva ut förkortningar.

Läraren ska ta fram en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) en gång per läsår för de elever som inte får betyg. I denna IUP ska ….

Det är vanligt att förkorta ord och utryck som med mera, bland annat, observera, det vill säga och med flera. Undvik det. Vi skriver ut orden, det gör att det blir mycket lättare att läsa.

En vanlig svårighet är hur man gör med plural (flertal) och genitiv (ägandeform) på förkortningar. Vi väljer att skriva så här:

Genitiv

Det bästa är att vid genitiv alltid skriva ett kolon, exempelvis TG:s rektorer eller VD:s brev. Det fungerar alltid. Vi skriver inte TG’s rektorer, utom när vi skriver på engelska, då är det korrekt.

Att skriva apostrof för ett s för att skapa genitiv ska undvikas. Vi skriver alltså Carinas bok, skolans elever, företagets bokföring, etcetera. Inte Carina’s bok, skolan’s elever

Plural

Här finns inga tydliga regler, ibland lägger man till en pluraländelse, ibland inte. Är du osäker på vad som gäller för den förkortning du behöver skriva i plural kan du antingen maila kommunikationsavdelningen, eller googla, det brukar vara lätt att hitta information om man söker på ”SMS plural”. Just SMS skrivs likadant i singular och plural, det gör däremot inte IUP som vanligtvis heter IUP:er i flertal. En annan variant är CV, som in plural skrivs CV:n.

Prepositioner – de små viktiga orden

Undvik långa och stela prepositionsuttryck som: angående, avseende, beträffande, gällande, rörande, vad avser. De kan ofta ersättas av korta prepositioner som på, till, av, för, om, med eller i.

Skriv alltså inte ”Angående föräldrarnas kommentarer till händelsen ber vi att få återkomma.” utan istället:

Vi ber att få återkomma om föräldrarnas kommentarer till händelsen.

Det är vanligt att i ämnesraden i mail eller som inledning på ett brev skriva ”gällande ny organisation” (om det nu handlar om en ny organisation, poängen här är att ordet ”gällande” finns med). Ordet ”gällande” är här onödigt, orden Ny organisation säger samma sak på ett betydligt trevligare sätt.

Och så kommer vi till orden och, och samt

Vi använder i princip alltid och. Enda undantaget om vi behöver skriva samt för att meningen ska bli lätt att läsa.

Eleverna på samhällsprogrammet och naturprogrammet läser spanska tillsammans.

Eleverna på barn- och fritidsprogrammet, samt naturprogrammet, läser historia tillsammans.

Här finns ett och i namnet på det första programmet, då blir det bättre med ett samt i nästa led.

Ett annat tillfälle när samt är bättre är när man ska grupper, som här:

Hjärtats rum är högra och vänstra kammaren, samt högra och vänstra förmaket.

Samt kan även förtydliga syftningen: I ett exempel som nordöstra Götaland samt Gotland är samt tydligare än och. Detta eftersom nordöstra Götaland och Gotland också kan tolkas som nordöstra Götaland och nordöstra Gotland.

Skall tillhör hundarnas värld

Skall uppfattas av många som gammaldags och ska inte användas som verb. Lagar och förordningar skrivs sedan 2007 med ska. Vi skriver alltså alltid ska.

Flertalet, flera eller ett flertal?

Ett ord som blir allt vanligare är ordet ”flertalet”, ofta som synonym till ”ett flertal”. Dessa två ord betyder dock olika saker.

Flera många. Han åt flera köttbullar. Vi vet inte hur många, men det var mer än en.

Ett flertal många. Han åt ett flertal köttbullar. Fortfarande ett obestämt antal, men rent subjektivt var det nog många. Kanske åt han fler än han brukade, eller fler än de andra vid bordet.

Flertalet de flesta. Han åt flertalet köttbullar. Han åt de flesta, alltså fler än hälften av de som fanns i skålen! Om det var många vet vi inget om, bara att det var en majoritet av de som stod till buds.

Bindestreck eller inte bindestreck

Bindestreck används inte i hopskrivna uttryck, utom i ett fåtal undantagsfall där ordbilden annars skulle bli svårläst.

läsåret 2015/16, verksamhetsåret 2016/2017

Vissa ord och uttryck skrivs med bindestreck för att underlätta läsningen. Uttrycket ”kom-i-håg-lista” innehåller inte mindre än tre bindestreck och är helt korrekt.

Semikolon

Semikolon är ett svårt tecken att använda rätt, det kallas till och med det mest missförstådda skiljetecknet i svenska språket. Eftersom semikolon dessutom i stort sett alltid kan bytas ut mot punkt, komma eller kolon gör vi det enkelt för oss och låter helt enkelt bli det. Det är betydligt närmare släkt med punkt, än kolon. Ändå använder de allra flesta det som ersättning för just kolon. Ibland förmodligen bara för att variera sig.

Vilka siffror och tal ska skrivas med bokstäver?

Bokstäver används i regel i låga tal (ofta tolv eller lägre) när sifferuppgifterna inte är det viktiga i texten.

En, sju, tio och tolv men 14, 57 och 369.

40-timmarsvecka (men: 40 timmars arbetsvecka)

10-årsperiod, 4-procentsspärr

25-årig, 20-procentig (adjektiv)

Hur man skriver procent

Ordet procent kan bytas ut mot procenttecken (%) efter tal som är uttryckta i siffror. Det är särskilt vanligt när det förekommer flera procentangivelser i en text. Man sätter fast mellanslag mellan siffror och tecken alltså 57 %. Att skriva ut procent efter siffror går annars också bra.

Svarsfrekvensen är 47,8 %.

När procent inte föregås av siffror, skrivs de alltid med bokstäver:

Årets inflation blev fem procent.

Andelen soffliggare anges i procent.

Enprocentsmålet gäller fortfarande.

En sjuk sköterska, eller ska det stå sjuksköterska?

Särskrivningar blir allt vanligare i svenskan. Just särskrivningar är också något som många retar sig på. Ofta är texten begriplig även om den innehåller särskrivningar, problemet är dock att trovärdigheten av den ofta sjunker. De exempel som brukar användas för att visa hur tokigt det kan bli med särskrivningar är oftast roliga, men inte så relevanta för oss. Ändå kan vi inte låta bli att bjuda på några riktigt bra (och kända).

En röd hårig sjuk sköterska kom gående. Vi vill inte riktigt tänka på hur hon ser ut, men vi hoppas att hon snart blir frisk. Skriver man En rödhårig sjuksköterska kom gående blir det mycket bättre.

Vår kassa personal uppskattar om ni inte staplar varorna på bandet. Låt oss hoppas att affären snart får tag på mer motiverad personal och kan skriva Vår kassapersonal uppskattar om ni inte staplar varorna på bandet.

Ett bra knep för att undvika särskrivningar är att vara noga med att läsa vad det man skriver betyder. Det är stor skillnad på om det står Du har fått fel meddelande eller om det står Du har fått felmeddelande. Det första betyder att du fått ett meddelande du inte skulle fått, och antyder att du ska få ett nytt. Det andra betyder att du har fått ett meddelande om att något är fel.

Några relativt vanliga särskrivningar är:

Fel                                                Rätt

Barn grupp                                  barngrupp

Jätte bra                                       jättebra

Samhälls programmet              samhällsprogrammet

Stava knepiga ord rätt

Vi slutar med ett antal ord som vi ofta ser skrivs fel även av vana skribenter.

seminarium, seminariet, seminarier, seminarierna, seminarie- (i sammansättningar)

medium, mediet, medier, medierna, medie- (se även nedan)

jubileum, jubileet, jubileer, jubileerna, jubileums-

museum, museet, museer, museerna, musei-

Ett undantag är kemiska ämnesnamn, till exempel kaliumet.

ett centrum, centrumet, flera centrum, centrumen

ett datum, datumet, flera datum, datumen

ett forum, forumet, flera forum, forumen

Undvik den latinska pluraländelsen a, till exempel centra och fora. Använd aldrig den formen i singular.

schema, schemat, scheman, schemana

tema, temat, teman, temana

Använd inte grekiska pluralformer (schemata, temata)

Ett annat undantag är formen media, som i mindre formella sammanhang kan användas när informationskanaler som tidningar, radio- och tv-kanaler och internetforum ses som en abstrakt helhet:

Vi undersöker investeringarna i reklam och media.

Programmet innehåller 30 poäng media.

När enskilda medier avses, och i alla andra betydelser av ordet medium, används pluralen medier:

Cd och dvd är två lagringsmedier.

Film- och tv-medierna utvecklas.

Om du vill veta mer

Det finns en bok med skrivregler som dels innehåller mängder med bra information, dels är skriven precis så som vi vill skriva. Alltså lätt och begripligt. Där hittar du många fler exempel, och svar på nästan alla frågor. Bokens titel är dock inte särskilt lockande, den heter Myndigheternas skrivregler. Låt dig inte luras av det, den är lätt att använda och är du språkintresserad dessutom kul att läsa. Innehållsförteckningen i början är klickbar.

Myndigheternas skrivregler

Innehållsansvarig

Uppdaterad