Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Remisser – riktlinjer och underlag

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Alla elever som uppvisar inlärningshinder och riskerar att inte nå målen i skolan, trots stimulans och ledning, ska utifrån Skollagen och Barnkonventionen ha rätt att få hjälp med detta. För att inte riskera att missa behandlingsbara tillstånd (sköldkörtelsjukdom, hjärntumör) och om skolan ska leva upp till att arbeta för “Barnets bästa” ska elevhälsans skolläkare involveras tidigt i kartläggningsprocessen och därmed få kännedom om elever med inlärningsproblem på ett tidigt stadium. 

Eleven har alltid rätt att på egen hand söka sin skolsköterska och kurator utan att involvera rektor och EHT oavsett ärende. Skolsköterska och kurator gör sin bedömning som kan leda till hänvisning till primärvård, bedömning av skolläkare eller följs upp på annat sätt.

Vid egenupplevda eller av skolan noterade svårigheter ska eleven tidigt få en första kartläggning av mentor för att utröna elevens styrkor och svagheter och hur kännedom om dessa kan användas för att eleven ska utvecklas och nå sina mål. Om anpassningar och extra anpassningar, som oftast kan ges inom ramen för ordinarie undervisning, inte är tillräckliga behöver rektor involvera EHT för utredning om särskilt stöd och ev upprättande av åtgärdsprogram (ÅP). EHT kan tillsammans, utifrån sina olika professioner, förvissa sig om att de optimala pedagogiska åtgärderna givits och utvärderats.

Om svårigheter avseende elevens inlärning eller hälsa fortfarande kvarstår efter att stödinsatser på olika nivåer har gjorts genomförs fördjupade bedömningar enligt nedan, på uppdrag av rektor.

Dessa två bedömningar utgör således viktiga underlag för en eventuell remiss till sjukvården, för ytterligare utredning av elevens observerade funktionsnedsättning.

  1. Pedagogisk kartläggning av specialpedagog;
    Ska tydligt beskriva elevens styrkor och svagheter. Beskrivning och utvärdering av anpassningar och extra anpassningar som eleven erhållit.
    Kan också bestå av utredning om särskilt stöd, eventuella åtgärdsprogram inklusive utvärdering av ÅP.
    (Åtgärdsprogram är dock inte nödvändigt för remiss till BUMM.)
     
  2. Medicinsk bedömning av skolläkare;
    Aktuella symtom/problem, ålder för symtomdebut och typ/grad av funktionsnedsättning samt i vilka miljöer dessa yttrar sig, ev. hereditet, påfrestning vid graviditet/förlossning, tidigare och nuvarande sjukdomar, tidigare utredningar/erhållna diagnoser, ev pågående vårdkontakter, medicinering, missbruk.
    Status; AT samt psykiskt status, grovt neurologisk status, hjärta/lungor, BT, BMI.

Remissinstanser (OBS! Kan se olika ut beroende på vilken kommun och region ni remitterar till)

  • BUMM – Vid ADHD-misstanke utan misstänkt komorbiditet med psykiatrisk eller social problematik.
  • BUP – Vid ADHD-misstanke och/eller anad Autismspektrumproblematik med samtidig komplex sjukdomsbild t ex psykiatrisk sjukdom och/eller stora sociala svårigheter.

    Vid remittering till BUP är det av största vikt att vi bifogar Pedagogisk kartläggning + Åtgärdsprogram(ÅP) och en utvärdering av ÅP. Utan dessa bilagor finns stor risk att remissen återsänds till skolan för komplettering och att processen drar ut på tiden.

Pedagogiska anpassningar, som extra anpassningar och särskilt stöd, ges löpande under hela utredningstiden för att optimera förutsättningarna för elevens lärande och pågår således parallellt med kartläggning inför ev remiss för neuropsykiatrisk utredning.

Elev <18 år Bör i första hand bedömas av skolläkare för ev. remiss enligt ovan.
Kan i de flesta fall också söka hjälp via en s.k. egenanmälan/egenremiss på en Vårdcentral eller BUMM med tilläggsuppdrag Utredning, behandling, uppföljning av barn med misstänkt eller diagnostiserad ADHD, vilka gör en första bedömning inför önskad utredning.

Elev >18 år Ska/bör skolan hänvisa till VC för en första bedömning, eftersom de remitteras till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för initial bedömning och behöver utvidgad screening med blodprover och flera olika screeningformulär innan de bedömer remissen. 

Information om hur skolan kan arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram hittar du här
Information om hur skolan kan genomföra en skolsocial kartläggning hittar du här

Övrigt

Mottagningar som till exempel Cereb , Modigo  och SMART Psykiatri har nya riktlinjer för mottagande av remiss från vissa landsting/regioner.

Region Stockholm:
Remissförfarande för NPF barn och vuxna över 18 år hittar du här

 

Riktlinjer för mottagande särskola

Skolverkets allmänna råd- Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan

Innehållsansvarig

Uppdaterad