Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Om Likvärdighetsutredningen

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Likvärdighetsutredningens uppdrag var att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola för att öka likvärdigheten inom dessa skolformer.

Regeringens utredare lämnade sin utredning till regeringen i april 2020.

Utredningen föreslår bland annat att man inför ett obligatoriskt grundskoleval för alla, det är ett bra förslag som friskolesektorn framfört flera gånger. Skolvalet är en del av lösningen för att fler ska gå i den skola som passar dem, ingenting blir bättre om vi minskar människors möjligheter att påverka sina liv. Utredningen föreslår dock samtidigt att kösystemen tas bort, varför valfriheten i praktiken minskar.

Utredaren vill också använda kvoter och lottning för att elever från socioekonomiskt svaga förhållanden ska komma in på populära skolor. Friskolornas kö-system ska enligt förslaget tas bort och ersättas med ett gemensamt rangordningssystem där vårdnadshavare får rangordna vilka skolor man helst vill att ens barn ska gå på. Alla som väljer exempelvis ”Friskolan Sanda” placeras där tills skolan är fylld. Nya regionala myndigheter ska enligt förslaget sköta gemensamma antagningssystem för kommunala skolor och friskolor. Familjer som inte väljer blir placerade av myndigheten.

Dagens system med fritt skolval innebär att familjer själva kan välja den skola som man bedömer vore bäst. Fördelarna med det är många, den viktigaste är att makten ligger där den bör ligga – hos dem som vet just vad ens eget barn behöver för att lyckas i skolan. Lär sig eleven bäst genom i huvudsak teoretiska studier eller har just denna elev nytta av att använda kreativitet för att lära sig även teoretiska ämnen? Olika elever har olika behov.

Skolan ska skapa lust att lära eftersom elever som vill lära sig, lär sig mer. Här är vi tillbaka i likvärdighetsbegreppet – bra skolor skapar just likvärdighet, de är skolor där alla elever får en utbildning med hög kvalitet som är anpassad till varje elevs förutsättningar.

Likvärdighetsutredningen innehåller omfattande förslag till förändringar. Här är en sammanfattning av de delar som påverkar elever och vårdnadshavare.

Nya regionala skolverk ska ha hand om antagningen. Idag styr kommuner och friskolor själva över sin antagning i enlighet med ett tydligt regelverk. Utredningen vill att ett antal regionala myndigheter, som ska vara en del av Skolverket, ska hantera antagningen. Vi är för ett gemensamt antagningssystem, vi är däremot högst tveksamma till om det är effektivt att bilda miniskolverk ute i landet. Flera kommuner har redan olika former av samordnad antagning och system för detta. Grundskolevalet är tänkt att fungera relativt likt gymnasievalet, där man rangordnar sina alternativ, eftersom det finns lokala system behövs knappast en ny byråkrati.

En gemensam skolvalsperiod införs. Skolvalet öppnas för vårdnadshavarna i början av vårterminen innan läsåret börjar. Där kommer vårdnadshavarna att kunna rangordna skolor. Vi tror på en gemensam skolvalsperiod, den ska dock inte ligga så sent som ett knappt halvår före skolstart. Snarare bör skolvalsperioden öppna i samma ålder för alla barn, förslagsvis det år barnet fyller fyra.

Kö förbjuds. Dagens system med kö till friskolor dit många söker sig avskaffas, i stället får man som vårdnadshavare rangordna skolor i ett gemensamt system. För skolor med fler sökande än platser används lotten eller kvoter. Det betyder att föräldrar inte fullt ut kan planera och påverka sina barns framtid genom att ställa sig i kö tidigt för att få en plats på skolan. Ett gemensamt kösystem har förutsättningar att skapa större likvärdighet, valfriheten försvinner inte för att man rangordnar i ett gemensamt system. Däremot förändras den till vad som idag gäller för gymnasiet. Lottning är vi mycket tveksamma till som system, däremot kan vad man kallar mjuka kvoter vara ett sätt att minska segregationen. Mjuka kvoter innebär att familjen väljer skola genom att rangordna skolor. I den bästa av världar får alla sitt förstahandsval. Om skolor får fler sökande än platser måste det finnas något sätt att bestämma vilka elever som får plats, idag är det ofta de som bor närmast skolan eller de som stått längst i kö. Mjuka kvoter betyder att de som bidrar mest till mångfalden på skolan får plats. Grupper som är underrepresenterade på skolan får alltså förtur.

Förtur till skolplatser efter urvalsgrunder. Både kommunala skolor och fristående skolor kommer att kunna välja mellan ett antal urvalsgrunder som ger företräde till skolplatser. Används flera ska skolans huvudman ange i vilken ordning de gäller. Urvalsgrunderna är:

  1. Förtur för syskon
  2. Förtur för kvot – allsidig social sammansättning
  3. Förtur för geografiskt baserat urval (friskolor kan använda denna till 50% av platserna)
  4. Förtur för skolspår för kommunala skolor och verksamhetssamband för friskolor
  5. Lika möjligheter – alltså lottning.

Skolbyte får endast ske vid terminens start. Idag har alla möjlighet att byta skola om man inte är nöjd med den skola barnet går i och skolbyte kan göras när som helst under året. Utredningen föreslår att den rätten avskaffas. Undantag går att få för särskilda skäl och beslutas då av den regionala myndigheten. Här är det naturligtvis viktigt att de som behöver byta skola får det, det finns en liten grupp som byter skola ofta vilket inte är bra för barnens skolgång. Här får dock inte den stora majoriteten bli lidande för att några få använder bytesmöjligheten ofta.

Förskola ska inte ge förtur till samma huvudmans förskoleklass/grundskola. Om barnet går i en förskola vars huvudman även driver en fristående grundskola ges enligt förslaget ingen förtur till huvudmannens förskoleklass eller årskurs 1.  Detta är inte ett bra förslag, barnens trygghet måste tvärtom prioriteras. Förslaget riskerar att påverka barnens skolgång negativt.

Ett avdrag för friskolor införs. Kommuner ska kunna göra ett avdrag på friskolelevers skolpeng. Avdraget motiveras med att kommuner har ett större ansvar att hantera förändringar av antalet i elever i kommunen. Detta kommer innebära färre lärare och mindre resurser till barn som går i en fristående skola vilket minskar likvärdigheten. Det är betydligt bättre att vi tar ett gemensamt ansvar för eleverna i kommunen än att elever behandlas olika.

 

 

Innehållsansvarig

Uppdaterad