Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Kris

×

Vid akut risk för liv eller hälsa – ring alltid först 112.

Krisledning AcadeMedia

Paula Hammerskog
073 334 87 50
Paula.hammerskog@academedia.se

Rutiner vid en kris/allvarlig händelse

  1. Ring din närmaste chef.
  2. Börja dokumentera det som hänt/händer.
  3. Informera AcadeMedias krisledning via telefon, sms eller mail. Försäkra dig om att meddelandet är mottaget.
  4. Samla fakta om händelsen och dokumentera kontinuerligt.
  5. Analysera situationen, till exempel möjliga och troliga händelseförlopp. (Vad kan vi göra själva? Vad behöver vi hjälp med?)
  6. Arbeta tillsammans med segmentets eller AcadeMedias krisledning. AcadeMedias krisledning måste alltid vara informerad.

”Viktigt att låta barn sätta ord på vad de känner”

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Kriget i Ukraina gör att många barn och unga känner sig oroliga och rädda. Flera organisationer, som exempelvis BRIS, vittnar om att de får fler samtal än vanligt från barn som behöver någon att prata med.  

De känslor som barnen bär på behöver även skolor hantera, menar Malin Bruhn som är psykolog på AcadeMedias centrala elevhälsa. 

– Det är viktigt att alltid ta barns rädsla och oro på allvar, att lyssna öppet och låta dem sätta ord på vad de känner. Barn och unga kan ha en annan bild av det som händer i Ukraina än vad vuxna har, säger hon. 

Hantera ett ständigt informationsflöde

Varje timme kommer ny information från kriget i form av nyhetsartiklar, filmer och politiska analyser. Flödet är enormt både i vanlig nyhetsmedia och i sociala medier.  

Många gånger kan det vara svårt att avgöra vad som är sant och vad som inte stämmer. Rebecca Vöcks Jernström, samordnande kurator på AcadeMedias elevhälsa, menar att barn och unga behöver guidning. 

– Jag tycker att man ska uppmana elever att vara försiktiga med att tolka vad de ser och hör, särskilt i sociala medier. De behöver inte heller ta del av allt och en del kan behöva hjälp med att begränsa tiden de är ute på sociala medier. Även som vuxen kan det vara en god idé att ta pauser från nyhetsflödet och att undvika vuxensamtal om kriget när man är tillsammans med barnen, säger hon. 

Rutiner, trygghet och hopp

Om barn ställer frågor är det bra att svara lugnt och sakligt, menar Malin Bruhn. 

– Det är inte säkert att barnet känner oro bara för att du gör det. Visa att du är villig att prata om kriget och bekräfta barnets upplevelse som just en upplevelse. Ge fakta när så behövs och undvik detaljer om inte barnet specifikt frågar efter det. 

Rebecca Vöcks Jernström betonar också hur viktigt det är att låta vardagen ha sin gång, att göra vanliga saker och att prata om sådant som inger hopp och känsla av trygghet. 

– Berätta på ett pedagogiskt sätt att vuxna har ansvar för situationen och att många i världen arbetar hårt för att få ett slut på kriget. Försök också att hålla rutiner såsom sömn, mat och rörelse. Detta är ett bra tips även till vuxna som känner oro, säger hon. 

Malins och Rebeccas lästips: 

Krisinformation.se – information från svenska myndigheter  

BRIS: Så pratar du med barn om otäcka händelser

Röda Korset: Så pratar du med barn i sorg och kris

Skolverket: Att prata med barn och unga om krig och kriser

Psykologiguiden: Så pratar du med barn om kriget i Ukraina

Barnpsykologernas podcast: Att tala med barn om kriser