Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Att kontakta beslutsfattare

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

För att kunna bedriva ett effektivt opinionsbildningsarbete måste vi först veta vilka vi ska påverka. Är det kommunens tjänstemän, politiker, riksdagen, regeringen eller partierna som är rätt instans att vända sig till? Och vilka är de personer ni bör kontakta först? Generellt gäller att ni bör undvika att spilla krut på att kommunicera brett, att bjuda in kommunfullmäktiges samtliga ledamöter tar för mycket tid och ger lite för lite. Ni bör inte heller bränna broar genom att ta kontakt alltför tidigt. Kontakta beslutsfattarna först när ni verkligen trängt in i sakfrågan, kartlagt alla relevanta ställningstaganden och bestämt exakt vad ni vill säga.

Kontakta kommunen/riksdagen

1. Sänd information till nyckelpersoner

Upprätta en sändlista och skicka regelbundet ny och viktig information till de kommunpolitiker eller om du jobbar på riksplanet, med riksdagsledamöter och politiska sekreterare som är intresserade av er fråga. Se till att de också får era pressmeddelanden om frågan.

2. Ge positiv respons

Visa uppskattning när politiker driver de frågor ni arbetar med. Detta stärker deras engagemang, samtidigt som det är ett bra tillfälle att etablera och vårda betydelsefulla kontakter.

Exempel: När S, V och MP i budgetförhandlingarna kom överens om att återställa det svenska biståndet till en procent av BNI sände biståndsorganisationen Diakonia blommor till partiernas ledare och förhandlare.

3. Be om ett möte

Försök få till ett kort möte med de representanter ni identifierat som nyckelaktörer i er fråga. Ta gärna med er relevant material, men se till att ha sammanfattat era viktigaste budskap på max en A4-sida. Anpassa era budskap och argument efter både individ och parti. Utgå från er minsta gemensamma nämnare.

4. Skriv utkast till motioner om du jobbar på riksplanet

Riksdagsledamöterna kan fritt lämna förslag på hösten, under allmänna motionstidens två veckor. Kontakta partiernas ansvariga och erbjud er att skriva utkast till motioner. Är inte partiets representant i relevant utskott intresserad, erbjud en annan ledamot – som sitter i ”fel” utskott och därför inte representerar hela partiet – ett utkast till en motion. Även om motioner nästan alltid avslås, leder de till utskottsbehandling och debatt. Erbjud er att komplettera med utkast till pressmeddelande och debattartikel om frågan.

5. Skriv utkast till frågor

Du kan alltid föreslå en kommunpolitiker att ställa specifika frågor eller ta upp en viss sakfråga i kommunfullmäktige eller i en nämnd. Berätta alltid varför du tycker att frågan är viktig och varför den bör få mer fokus.

Jobbar du på riksplanet kan du erbjuda en riksdagsledamot att skriva ett utkast till skriftlig eller muntlig fråga till ansvarig minister. En fråga som lämnats senast fredag klockan 10.00 får som regel svar efterföljande onsdag. Muntliga frågor ställs på frågestunden som hålls med olika ministrar varje torsdag. Besök riksdagens webbplats för aktuell information om vilka statsråd som deltar.

6. Skriv utkast till interpellationer

Riksdagsledamöter kan även lämna in interpellationer, som tillåter längre bakgrundstexter och kan innehålla fler än en fråga inom ett område. Interpellationer leder till muntlig debatt i riksdagen, där alla riksdagsledamöter som vill kan delta. Kontakta ledamöter från flera partier och föreslå att de ska delta i interpellationsdebatten. Skriv förslag till tänkbara repliker.

7. Föreslå gemensamt utspel

Alla politiker har behov av att profilera sig och synas. Att göra ett utspel tillsammans med en aktör som har hög trovärdighet i en fråga kan vara intressant för en enskild politiker. Denna typ av allianser intresserar dessutom ofta media.

8. Föreslå seminarium eller utfrågning

Föreslå politiker att belysa er sakfråga genom att anordna ett riksdagsseminarium, helst med ledamöter från flera partier som arrangörer. Ledamöter kan också föreslå att utskottet ska arrangera en öppen utfrågning om er sakfråga. Skriv till utskottet och föreslå att ni kan hålla en föredragning hos dem. Detta kan även göras på kommunnivå.

9. Håll kontakten

Håll kontakt med de utskottsledamöter som sympatiserar med era krav, informera dem om utvecklingen på området och bidra med er sakkunskap.

Om att påverka regeringen

10. Kontakta departement/myndighet

Bygg upp en relation till ansvarig handläggare på departementet och den ansvariga myndigheten. Försök att få information om ärendets hantering och departementets eller ministerns inställning i frågan. Bra kontakter med ministerns medarbetare är ofta viktigare än att i alla lägen sträva efter direktkontakt med ministern. Det enklaste sättet att ta kontakt är att ringa regeringskansliets växel, 08-405 10 00, berätta om ert ärende och att ni söker ansvarig politisk tjänsteman.

11. Väck ministerns intresse

Försök påverka den ansvariga ministern genom uppvaktningar eller inbjudningar. Namnge ministern i debattartiklar och insändare. Ministrarna har pressbevakning på sina namn och vill läsa vad som skrivs om dem. Ett naturligt sätt att få kontakt med en minister är att bjuda in henne eller honom till en egen aktivitet, som ett årsmöte. Passa då på att uppmärksamma ministern på er fråga och överlämna en sammanfattning med ert huvudbudskap.

12. Påverka budgeten

Försök påverka budgetpropositionen (september) och den ekonomiska vårpropositionen (april), som både kan innehålla positiva skrivningar kring er sakfråga och beslut om ekonomiska medel. Budgetarbetet pågår mer eller mindre under hela året och att agera i precis rätt skede i processen kan ibland vara avgörande. Försök få ett regeringsparti att driva er sakfråga i budgetprocessen.

13. Begär ut allmänna handlingar

Begär att få ta del av allmänna handlingar, exempelvis korrespondens, som finns på departementen och myndigheterna. Dessa kan innehålla intressant information för lobbyingkampanjen och nyheter som ni kan vidarebefordra till media.

14. Verka för en utredning

Verka för att det tillsätts en utredning. Försök påverka utredningsdirektivets utformning och valet av utredare. Om en utredning är tillsatt utan att ni haft möjlighet att påverka utredningsdirektivet, kan ni driva frågan om ett tilläggsdirektiv och ge förslag på hur det skulle kunna utformas.

15. Skriv remissvar

När en utredning är färdig finns möjligheten att lämna synpunkter i ett så kallat remissyttrande. Detta är en möjlighet som står öppen för alla, inte bara för de utsedda remissinstanserna. Ta också kontakt med andra remissinstanser och försök påverka deras remissvar. Hela remisslistan finns på det aktuella departementet.

16. Påverka regleringsbrevet

Regeringen styr myndigheternas verksamhet genom årliga regleringsbrev. Bestäm vilken konkret formulering ni vill få in i en myndighets regleringsbrev. Börja med att ta reda på vilken handläggare som ansvarar för att skriva regleringsbrevet. Utgå från hur nuvarande regleringsbrev är utformat. Regleringsbreven finns att läsa på Ekonomistyrningsverkets webbplats.

Påverka partierna

17. Kontakta nyckelpersoner

Ta reda på vem i partistyrelsen som har ansvar för er fråga och om det finns någon intern arbetsgrupp som behandlar ert område. Ta kontakt med företrädarna på samma sätt som med riksdagsledamöter.

18. Skriv utkast till partimotioner

Kartlägg när nästa motionstid går ut för partiernas högsta beslutande organ, exempelvis kongress eller stämma. Föreslå parti-medlemmar att lämna in motioner och erbjud er att ta fram färdiga utkast.

19. Påverka via media

Kommentera och kritisera ett partis politik i interna partitidningar och i landsortspress knuten till ett parti. Bilda opinion i media i anslutning till att ett partis högsta beslutande organ träffas.

20. Skriv brev och gå på möten

Skriv brev till partierna eller gå på politikers offentliga möten och ställ frågor som knyter an till er fråga. Informera media om era krav, era frågor och partiernas svar.

Innehållsansvarig

Uppdaterad