Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Personsäkerhetspolicy

Denna sida är en del av AcadeMedias medarbetarwebb

Dokument skapat: 2015-06-15
Uppdaterat: 2017-11-02
Dokumentägare: AcadeMedias krisledare (Paula Hammerskog)

Personsäkerhetspolicy

Denna personsäkerhetspolicy gäller för samtliga medarbetare inom AcadeMediakoncernen, oavsett i vilket land de arbetar. Alla kontaktuppgifter och vissa rutiner skiljer sig åt mellan de olika länderna AcadeMedia är verksamt i och ligger därför som bilagor till detta dokument.

Bilaga 1 – Sverige

Bilaga 2 – Norge

Bilaga 3 – Tyskland

Alla AcadeMedias medarbetare gör ett viktigt arbete som påverkar många människor. I arbetet för barnens, elevernas och deltagarnas bästa måste man ibland lämna tråkiga besked eller hantera situationer som kan vara känslomässigt påfrestande eller svårhanterliga av andra skäl. Det händer att människor vi möter i vårt arbete tappar kontrollen i dessa, och även i mer vardagliga, situationer.

Därför riskerar många av AcadeMedias anställda att råka ut för hot, stalkning eller andra situationer som upplevs som obehagliga.

Den här policyn syftar till att ge varje arbetsplats inom AcadeMedia verktyg för hur sådana situationer bör hanteras.

Hot och våld kan aldrig accepteras. Alla AcadeMedias enheter, och staber, ska vara trygga platser för dem som vistas där. För att kunna förebygga, hantera och bearbeta hot och våld måste vi ha en gemensam syn på dessa frågor och ett väl genomtänkt förhållningssätt. Vi måste arbeta förebyggande, samtidigt som vi ska vara väl förberedda när det inträffar. Det i sig skapar en trygghet i organisationen som kan minska risken för hot och våld.

Vi är också som arbetsgivare enligt arbetsmiljölagen skyldiga att vidta åtgärder för att förhindra att våra medarbetare utsätts för hot och våld.

Avsikten med detta dokument är att skapa en gemensam syn på, och i så hög utsträckning som möjligt, även gemensamma rutiner för personskydd.

Mål

Alla medarbetare, förskolebarn, elever, vuxendeltagare och besökare ska känna sig trygga hos oss. AcadeMedia har nolltolerans för hot och våld.

Terminologi

Dessa begrepp definieras i varje lands lagstiftning, begreppen nedan definieras övergripande.

Ett hot är avsett att framkalla fruktan för sin egen eller annans säkerhet, eller mot en egendoms säkerhet. Att vara rädd för att något obehagligt och/eller farligt ska inträffa kan öka den utsattes sårbarhet och rädslan i sig kan därmed upplevas som ett kontinuerligt underliggande hot. Vad som uppfattas som ett hot varierar mellan olika individer och olika situationer.

Våld definieras som en aggressiv handling, som är avsedd att leda till fysisk eller psykisk skada hos en annan människa. Allvarliga skador kan uppstå vid grövre våld, till exempel fysiskt angrepp och överfall med slag, sparkar eller vapen.

Stalkning definieras ofta som att någon systematiskt förföljer, kartlägger och smyger sig på den utsatta personen. Begreppet innefattar dock även både brottsliga handlingar och handlingar som den utsatta personen uppfattar som störande, kränkande eller skrämmande, men som inte i sig är brottsliga, som kallas stalkning när det är en upprepad kränkning.

Ansvar

Övergripande ansvar för denna policy är koncernens krisledare som också är säkerhetschef. Denna funktion är rådgivande i normalläget, och operativt i krislägen.

Koncernledningen

Ansvarar för att koncerngemensamma regler samt för insatser vid extraordinära händelser (krissituationer).

Varje segment

Ansvarar för säkerheten inom respektive segment.

Förskolechef/rektor/enhetschef

Ansvarar för säkerheten på den egna enheten, att förebyggande riskanalyser genomförs och att det upprättas handlingsplaner att använda vid händelser med inslag av våld eller hot samt att all personal är informerad om gällande regler och anvisningar.

Alla medarbetare

Samtliga medarbetare är skyldiga att följa de regler som finns och att arbeta aktivt för
ökad säkerhet, att våld, hot och stalkning anmäls som avvikelse och att närmaste chef snabbt får information om händelsen.

Särskilt utsatta medarbetargrupper och individer

  • Rektorer, förskolechefer, enhetschefer.
  • Medialt synliga personer i organisationen.

Säkerhetsprocess

Personsäkerhetskedja_sv

Förebyggande åtgärder

Alla medarbetare som är särskilt utsatta för risk för hot (se ovan) ska tillsammans med sin chef diskutera både hur riskerna kan minimeras och hur man agerar vid en eventuell situation.
För att minska risken för enskilda personer kan beslut som bedöms som ”hög risk” fattas av flera personer i en namngiven konstellation. Det kan vara ”ledningsgrupp”, ”disciplinnämnd”, ”ansvarsråd” eller liknande. Detta för att minska risken för den enskilde. Skolans rektor är den som formellt måste fatta en mängd beslut om olika åtgärder, ett sätt att hantera det är att låta rektorn följa nämndens, eller rådets, rekommendation.

Medarbetare med skyddad identitet ska inte ha sina korrekta namn på scheman eller i andra listor som kan komma att spridas.

Alla enheter, verksamheter samt koncern ska ha en krisplan för akuta händelser (se bilaga 1 för länk till mall).

Alla enheter ska ha uppdaterade anhöriglistor till både elever och medarbetare med kontaktuppgifter.

Samtliga dokument (anhöriglista, medarbetarlista och krisplan) ska uppdateras årligen.

Avtal eller kontakt för akuta lägen ska finnas med ett säkerhetsföretag (se bilaga 1 för svenska kontaktuppgifter).

Personskydd

Personskydd ska användas restriktivt och är det sista ledet i en kedja av skyddsåtgärder. Om en individ utsätts för sådant hot att personskydd anses nödvändigt, ska beslut om det fattas av närmaste chef tillsammans med AcadeMedia krisledare.

Kedjan, som också beslutas av närmaste chef tillsammans med AcadeMedias krisledare, ser normalt ut enligt följande (gäller samtliga länder):

  1. Säkerhetssamtal med den drabbade för att öka hens uppmärksamhet, och förmåga att agera rätt om något händer. I säkerhetssamtalet tar man upp och informerar om vilka varningssignaler som finns och hur man agerar på dem.
  2. Ronderande väktare, detta kan ske med både ”uniformerad” bil för att avskräcka, eller civil bil för att observera/kartlägga.
  3. Stationär väktare, uniformerad eller civil. Om det finns grannar måste dessa informeras.
  4. Kontrollerade transporter. Kan ske med säkerhetspersonal, taxi eller i annan ordnad form.
  5. Personskydd, genom personskyddsväktare eller polis.
  6. Skyddat boende, dold adress. Oftast sker detta tillfälligtvis eller under känslig fas i en utredning.

Andra åtgärder som kan bli aktuella och som kan kombineras med ovanstående åtgärder är:

  1. Personlarm
  2. Kontaktrutiner (den drabbade ska checka in vid vissa tidpunkter för att meddela att allt är som det ska)
  3. Säkerhetssamtal med anhöriga eller andra, exempelvis skolpersonal
  4. ”Städa” internet och sociala medier, ta bort onödig exponering
  5. Konfrontation av utomstående

Polisanmälan

Anmälan om hot och/eller våld görs alltid lokalt. Ansvarig chef ansvarar för att anmälan görs, anmälan ska alltid göras i samverkan med den drabbade. Målsägande är den som blivit utsatt för brottet.

Den som blivit utsatt för brottet kan givetvis anmäla själv om hen vill. Om arbetsgivaren anmäler är det dock denne som exponeras som just anmälare, vilket normalt minskar riskerna för den målsägande.

Arbetsgivaren ska, genom krisledningsgruppen eller utomstående konsult, göra allt för att skapa en kontaktväg med polisen för att få löpande information. Löpande information om hur en utredning fortlöper är viktig för den upplevda hotbilden hos den drabbade.

Psykosocialt stöd – akut och över tid

Det är ytterst få människor som inte behöver extra stöd när de blir utsatta för hotfulla eller våldsamma situationer. Det är dock inte ovanligt att de som utsätts själva tycker att de klarar sig på egen hand. Vi ska därför utan undantag genomföra ett enkelt samtal med den som drabbas där en person som kan göra en professionell bedömning finns med. Ansvaret för att medarbetaren får rätt stöd är närmaste chef.

Denne får inte ensam avgöra vilken typ av stöd som behövs.

Ansvarig chef ska också säkerställa att alla som utsätts, och berörda personalgrupper, får uppföljningssamtal. Sådana ska ske en månad efter händelsen, och sedan efter ytterligare tre månader. Då ska beslut fattas om antingen att man nu kan lämna frågan, eller om ytterligare uppföljningssamtal.

Innehållsansvarig

Uppdaterad